Wasabilicious

trevlig dag i solen igår

fantastisk faktiskt

sen 11 timmars marathon inte lika kul jobbpass med massa drygerier och bransch-skit. kände mig som en billig hora igår och det är inte okej. då vill man kasta in handduken och dra för gott no matter what. jag blir så trött på att behöva tala om för folk gång på  gång att det inte är okej att kasta skit i huvudet på mig bara för att jag inte har penis, är tjej, bär smink, ser söt och snäll ut samt inte vräker och skriker och brölar för att ta upp plats.

tyvärr så brukar många ta för givet att om man ser ut som stereotypmallen man lätt kan ta mig för så kan man benhandla mig hursomhelst...det kan man inte...så jag brukar hamna i trubbel rätt ofta för att folk blir förvånade över att den lilla tjejen inte sväljer satsen snällt och blinkar godtroget med ögonfransarna utan hugger tillbaka och skapar jobbiga oväntade problem.

fan horan protesterar vad ska vi göra med henne kan vi inte slänga henne i värtahamnen och hämta en ny från ryssen istället...

eller vad säger ni?

jo så gör vi...

effektivt.

jag brukar bli utbytt rätt snabbt då.

suck

ja men vad gör man

suger och sväljer....neh skulle inte tro det va...

varmt kallt, kallt varmt...

andas eller hålla andan

14 byten senare och jag är på näst näst näst sista färdmedlet som ska ta mig hem till årsta.

såg 2000 tåget rulla iväg från linköping mot sthlm för några timmar sen. jag var lågbudgetresäneren som stod två plattformar bort och väntade på mitt försenade regionaltåg som skulle föra mig på lite omvägar via eskilstuna och diverse andra märkliga orter jag inte ens visste fans på kartan i sverige.

men jag bryr mig inte, jag hatar kuk2000 tågen. instängd och helt och hållet maktlös övergiven till airconditionsystemet som alltid är pajj i den vagn jag får åka med, lite för snålt utfomrade och sjukt obekväma säten och stroppersonal från helvetet som tror de jobbar i vippen på brittish airways istället för att inse att de är tågvärdar i mina ögon likvärdiga med kontrollanterna i t-banan. de gör ju samma jobb. klipper biljetter i uniform liksom.

så jag åker nästan alltid hellre regionalt. småpratar alltid med tågkonduktören som älskar sitt jobb och säkert varit i branschen lika många år som han har modelltåg samlade hemma sen han var liten och kanske drömde om att bli lokförare...vad vet jag.

regionaltågen är alltid ekande tomma med smultronställevagnar med flera säten i rad där man kan breda ut sig och sova gott hela resan. toan stinker aldrig lika mycket barnbajs som på kuktågen och ibland kan man tillochmed öppna fönstrena fortfarande ochsticka ut handen och känna den där isande kalla känslan av vind i miljoner sekundmeter mot hud. ljudet är annorlunda, lukten, locket i öronen är tom mer humant när man kör sista biten mellan södertälje syd och och sthlm central.

jag spelar ett spel nu leker en lek men jag är oftast befriad när jag åker tåg. eller jag försöker iallafall. ligger under min stora scarf som täcker i princip hela mig och bara försöker att andas...in och ut utan dumma tankar utan ångest.

nu är min resa snart slut för den här gången för mina medresenärer har den bara börjat. de ska till östersund. märkligt. östersund är en del av mig och jag är en del av östersund. tack och lov så sitter jag här idag och ligger inte på botten av storsjön iallafall även om det var nära sist....snuskigt nära. nära utan att vara meningen nära. bra att man blir lite klokare emellanåt åtminstone.

Strängnäs

eskilstuna var mycket vackert förresten. aldrig hängt där eller haft någon anledning att ens titta ut genom fönstrena. men de små venedigklättrande småhusen längs med kajen tilltalade mig på ett sätt som bara småstadsbyggd och sverige kan ibland.

i morse gick jag på promenad förbi preem-macken, hydro, stegen-lagret och willys i hultsfred. det är en ganska o-charmig promenad. märkligt egentligen när man börjar dagen så bra genom att stå och titta ut över den spegelblanka och i vårsol badande sjön hulingen. det är så vackert. sen blir det snabbt fult. jävla bensinmackar som förstör och willys som har billiga linfrön och billig soyamjölk men jag blir ändå sur av att handla där. på samma sätt som jag blir sur av att tvätta händerna med billig tvål när jag är ute. bara för att den är gratis ska man ju inte behöva känna sig som hej ryssland...eller?

ja ja.

snart hemma, snart sthlm, snart jag igen.

har sjukt ont i magen av konstig mat, stirrar på mig själv och undrar vad som hände. jag tror livet hände och det var det väl värt. livet är rörelse och jag rör mig i en rasande fart. frammåt uppåt nytt nytt nytt nytt hela tiden. allt tvärtemot demonernas önskan om stagnation struktur och störda rutiner. alltså störda som i idiotiska inte ostrukturerade...

JA JA

ensam hemma igen i helgen, känns trist faktiskt. tycker inte om ensam. ska iofs jobba häcken av mig fredag och lördag natt och kommer säkert vara helt slut i både huvudet och kroppen men ändå. älskade helgen hos mia och paulina. vakna i solljusbad i en lägenhet på söder och ramla ut genom dörren på morgonpromenad innan man ens vaknat...jag blir så när jag är i stan. ramlar ut utan att tänka.

äntligen kom skymmningen

har längtat efter den hela dagen. nu är dagen slut, nu kan man se fram emot nästa. sova bort ont i magen förhoppningsvis och vakna med ett lite helare knä.

jag skulle göra något viktigt imorgon på dagen men har redan glömt vad

attans

fantastiska autopilot

tack för att du är med mig. klappar mig själv på axeln och känner lugnet komma. lugnet som är inbillskt och falskt men ack så effektivt.

nu ska jag plugga rockpartyhistoria och be till min övergud John Blund att han kommer och häller sömnpulver i ögonen på mig inatt

snälla snälla snälla

jag kan gå igen iallfall. la om knät själv och tackar linns fantastiska mamma för att hon lyckades dra ihop slamsorna av knäskålen så fint så fint så at det nästan ser ut som en kroppsdel igen.

HULTSFRED

har knatat både fram och tillbaka till jubbet på Metropol idag, åt en glass som var sådär i solen men ändå...en glass...inte en bluemint lakrits saffranhonung från Nytorget kanske men ja ja...

sista rejset innan helgen imorgon och sen e det STOCKHOLM igen och highspeed non stop...får sno med mig lite redbull och fortsätta köra utan att tänka.

hoppas ni mår bra

jag vill sova nu. sova utan att tänka dumma tankar, sova drömma och vara hundra mil från mig själv

kom nu john blund snälla kom...

jag önskar så innerligt att jag kunde stänga av mig själv i huvudet just nu. täppa till käften på tjatterdjävlarna i skallen. bara så om för en sekund kanske en minut. höra andra tankar, annat ljud vad som helst, de tröttar ut mig nåt så fruktansvärt.

samma gamla uttjatade långrandiga visa. dag ut och dag in. tar det ALDRIG slut??? de vinner inte mer, tänker inte lyssna, ger de sig aldrig? vad krävs? vilka botmedel funkar egentligen?

väninna är ledsen på grund av avslutad relation...men jag då? jag har också avslutat en relation och jag är också ledsen, skitledsen, ångestdrabbad och ganska deprimerad.

hur ska jag orka leva frågar hon mig sig världen?

ska varje dag i mitt liv kännas så här tom, ensam och fruktansvärd?

jag törs knappast svara.

ja varje dag utan min gamla trygghet innebär fruktasnvärd ångest, sorg och smärta. jag hatar mig själv under de flesta minuter under dygnets vakna timmar för att jag gör fel fel fel, bryter invanda gamla mönster försöker trotsa stå emot och göra tvärtom och det resulterar i en sån oerhörd psykisk motbalans och ja kära vän massor med ångest.

jag vill dö säger väninnan och jag sitter tyst och suger på en cigg...

jajjamensan inget slår fel här inte

komik

eller tragik jag vet inte

hade en toppendag från start till nästan slut och hade jag kastat in handduken halv tio på kvällen istället för halv tolv hade jag nog mått lite bättre idag också. kanske kunnat gå rent utav...hade ju varit trevligt.

men näh...

lite för många bloody shots senare och jag hade väl lika mycket koll på mig själv som en rabiessmittad tax ungefär. jag fattar inte hur eller varför eller vad men jag snubblade på den där gigantusmagnus stora jättevågen som är en del av inredningen på Bröderna Olssons och flög i backen med en sån smäll att det sprutade blod och köttslamsor rakt i skallen på den sura servitrisen med djävulsögonbrynen...

sen hör jag Malin med försök till kontrollerat lugn uppmana mig att inte svimma när jag ska titta på det som återstår av mitt knä...

hon borde inte sagt så

så jag går in på toaletten och låser dörren kräks lite i toastolen och sen svimmar jag

logik???

Linnsan som drattat in på BO´s efter lite hång på Snapps ( tack gode att hon dök upp vem hade räddat roadkillkatten annars...djävulsservitrisen hade förmodligen ringt ambulanshoran eller nåt - JAG HAR FOBI MOT SJUKHUS OKEJ) bankar såklart på toadörren efter ett tag med mission rädda ronnie...

med lite snabb pedagogisk pepping så lyckas linnsan med lugna ord och som mänsklig kryka tillslut övertala kattfan om att det nog är en bra idé att åka hem till Mamma Irene på Gullmarsplan. Så där får hela familjen Dåderman med systrar och mödrar involverade tejpa fixaroch gegga ihop mitt jävla roadkillknä medan jag ligger med en stor kudde på huvudet och försöker tänka på My Little Ponnysar typ...

jag svimmar när jag tar blodprov i fingret i vanliga fall så jag jamsar inte i onödan eller för att skapa dramatik...att bli buren hem till sin polares mamma lika enbent som en gammal pirat är inte något jag dirket är stolt över.

usch skäms gamla kattskrälle!

så nu sitterjag här och känner paniken komma...

Hultsfred = 2,5 km promenad till jobbet varje dag

status invalid

hjälp vad fan ska kattfan göra nu?

trots noll sömn efter åtta espresso och två röda tjurar så snurrar jorden vidare åt rätt håll

har strosat på stan sen lunchtid och suttit och ätit solen på Tevere på Nytorget spanat på Niels Jensen (det du Soffipropp) och kedjerökt cigaretter och fått ont i huvudet av trycket av att ha solglasögon på skallen i hundra timmar.

jag vill bara fortsätta va ifred, ska va jättesnäll idag på jobbet lovar. mot alla. allt och alla.

jorden e snäll jag e snäll!

Terassen från sex! Kom förbi vetja!

UNDER YTAN

just nu är allt väldigtmycket kaos, jag brukar inte vara den som är den och håller på mia demoner men det som snurrar i min skalle just nu är utanför den värld och vardag jag kan hantera ens med manisk städning, kontrollkontrollkontroll och allt vanligt skit. där jag är just nu är jag maktlös. jag får lägga min tilltro till högre makter för jag kan inte styra det här. det gör skitont och jag e skitledsen men jag vägrar gräva ner mig för det.

dont give up on me folks...snälla verkligen!!! om jag fuckar lite nu så är det fan förståeligt, jag tänker hävda och stå fast vid det för jag orkar inte annat.

så länge så har jag bara ett fokus

solen i ögonen

mitt jävla mantra är att knarka den förbannade solen till förbannelse, låta den grilla mig sönder och samman.

en trippel espresso och en halv redbull nu kör vi!

nu ska jag bonda med min buksyrra in law!!!!!

Beatrice Blom nu åker vi! Nytorget, cava, after work, (mycket välförtjänt tre veckor försenad sådan)

alla som inte äter glass idag är väldtäktsmän!

tjoff

såg en buske på väg hem efter bergsgetspromenaden nere vid viken (fan alla vill bo där jag bor, jag älskar årsta)

iallafall, den där busken. den var så illigt levande livsgrön att jag fick tårar i ögonen. den liksom levde frodades och mådde skitbra där sen stod och var vacker och gassade och glassade och hade sig i solen, solljuset som gjorde den ännu grönare och ännu mer levande och glassande fantastisk.

det var en fantastisk buske och för en minut av min annars 39 minuter långa promenad så tänkte jag inte på fett lår och kalorier...

tack busken!

Jag och Brittney har tränat pilates tillsammans idag...

bättre peppmusik är fan svårare att hitta.

för sitt inre ser man hur snabbt det kan gå från vältrimmad till förfall...jävlar vad mågna reps det blev, ut och gå en sväng nu också kanske...hjälp!

glada sånger typ.

nej ibland är allt bara enkelt.

skönt att vara hemma i storstan och landa lite.

promenerade genom stan och glodde på folk som satt längs med kajerna på alla uteserveringar och käkade glass eller drack öl så jag härmades. ( gud vad jag har saknat människor)

liiite surt kanske att inte sitta kvar heeeeela kvällen men wtf

jobba lite nu

semester ledig sen

luftkonditioneringen har lagt av

tåget är så varmt att smöret har härsknat på mina rågbrödsmackor och osten smällt...pizza till lunch...sur sladdrig pizzamacka...

ungjävlen som gapat och skrikit hela resan har äntligen tystnat men det spelar ingen roll, jag befinner mig ändå i en jävla stephen king skräckroman just nu...snart kommer cujo och äter upp mig men först ska jag pinas och plågas och tvingas pissa i en hink och törsta ihjäl i två dar först...

herregud vi är bara i gnesta. jag kan bo i gnesta nu jag gör vad som helst för att få gå av och andas frisk luft kramvrida ur min tröja blöt av svett.

jobba ikväll var det ja...just nu känns det som om jag behöver lägga mig i ett badkar med isbitar i en vecka för att känna min kropp igen.

jag är en stor svettig härsken degboll på ett X2000 utan luftkonditionering och vi är 15 minuter försenade...40 minuter till i detta helvete...

nej nu går jag och sätter mig mellan vagnarna på trappan...

jag visste det när jag såg solen skina i morse innan morgonpromenaden till jobbet...den här dagen kommer bli fel för solen skiner idag och jag har bokat tåg...

om ett år så lever jag ett liv där jag skiter i om jag bokat tåg när solen skiner. då bokar jag ett nytt tåg och lägger mig på stranden istället och dricker en fanta med is. om ett år äter jag inte en härsken rågbrödsmacka, då trycker jag upp den i fejjan på tågpersonalen som inte ens ser mig i ögonen när jag undrar varför de försöker grilla sina medpassagerare. och får jag inget svar då så håller jag kvar handen och täpper till så att tågpersonalen ramlar ihop och dör kvävningsdöden av ettriga oljiga linfrön som sugs in i näsan och ner i svalget och pajjar lungor luftvägar och allt det som äcklig tågpersonal som inte vågar se sina jävla passagerare i ögonen förtjänar.

det hr är inte människor, det är djur...

okej måste andas lite i andra kupén igen, vägrar svettas här som resten av grispöbeln...

kustpilen är ersatt med ett krösatåg

ja gråter blod..

man kan fan inte jobba i en boskapsvagn, det här håller inte. jag kräver gratis glass som ersättning för att sitta i detta oventilerade akvarium utan aircondition och lida i två timmar till....sen dör väl batteriet på datorn snart och då får jag undrhålla mig själv med att glo ut genom fönstret och räkna kossorna på den småländska landsbyggder.

vilken missär...

jobbar som dörrhora ikväll på mosebacke. jag kommer inte vara trevlig nej, eller jo mot alla som inte förtjänar det ska jag vara extra trevlig.

men inte mot dig dig och dig

haffa mig en annan gång när jag är ledig istället

kram gott folk och njut en laktritsglass i solen på västerlånggatan idag eller en blue mint på nytorget om ni hinner! jag kommer förmodligen missa både glassen och anslutningen i linköping dessvärre...

synd om mig och surt om rönnbären sa räven när han sket wasabi ut genom röven...

så står jag upp och jobbar idag...

har äntligen fått låna ett par grymma lurar och nu control alt deletar jag hela mig. vägrar tänka, vägrar vara ronnie.

jag är en maskin jag är ingen kvinna!

wasabilicious

så sov jag ingenting inatt...

vände och vred mig i min hängmatta, för mjukt för hårt för snett. svettig och kall. kallsvettig.

fick iallfall lite skjuts hem igår. jag har fina kollegor. när jag försökte smita iväg strax innan midnatt ställde sig bamsebozo ivägen.

"stopp och belägg och var ska lilla fråken ta vägen"

"hem!, jag gillar att gå så jag tänkte gå hem"

sa elvaåringen med ett illmarigt leende på läpparna och en refräng i skallen som sjöng - ha ha jag gör som jag vill, som jag vill som jag vill och inte du, pilutta dig och hela världen

"jag skulle inte gå hem om jag var du, eller om du var min fru så skulle jag inte släppa iväg dig iallfall, det är tre kilometer till stationen och det spöregnar och du har knappt några kläder på dig, jag kör dig halvvägs okej - deal - ja det är en deal du har inget val!!"

precis som vissa männsikor vet att man inte kan kompromissa med elvaåringar så vet vissa männsikor också att man kan lura dem eller locka dem med glass, så jag hoppade i bilen och lyssnade plikttroget som en skolflicka på sin magister om ramsan om våldtäckter, förvirrade frusterade flyktingar, dagdrivare ocha annat löst folk som gärna skulle vilja sticka kniven eller andra hårda eregerade beståndsdelar i små flickkroppar som min.

så jag åkte med i bilen

halvvägs

kompromissande, jag vann inte jag förlorade inte, det är okej. precis osm det är okej för demonerna att äta allt om man läämnar eller slänger hälften av det man tänkt peta i sig från början. hälften funkar alltid. femtio procent fast heslt 49. springer jag upp och ner för trapporna när jag kommer hem har jag ändå mig själv på den säkra sidan av vad som är rätt och vad som är fel...eller har jag tappat kontrollen igen då...vem är det egentligen som vinner?

skitsamma

vaknade fem och låg och vred mig till strax efter sex. då gick det liksom inte att lura sig själv att försöka tro på att det vore möjligt att somna om igen i hängmattan. ville gå ut och gå men var oerhört frusen. så där inimärgen frusen så jag låste in mig i badrummet och duschade bort en timme av mitt liv. en timme av mitt liv och tusen negrers dricksvatten i afrika typ.

highspeedar fortfarande

har lyckats koka skitstarkt kaffe surt och svart kaffe som döden och dricker i djupa giriga klunkar...glupskt sa räven.

jobbar skitbra. jag är bäst. duktiga lisa är på plats.

gjorde samma sak i morse. hoppade av bilen på jobbet halvvägs, gick sista biten. försöker värja mig mot allt ont genom att vara 51 procent bättre än jag räknar med hela tiden...så länge jag inte är 100 procent katastrof och ligger en procent på rätt håll om balanslinan så är jag safe...

metataggar var det jag.

jag är en jävel på metataggar.

bra bra bra det här...

andra andningen, highspeed mode. kaffekick, nikotinkick, musikkick, nostalgitripp, köldknäpp och absolut inget vett. bortblåsta är demonerna bortblåsta är allt som svider gör ont, allt jävla salt i såren svider sådär skönt som bara salt i blodiga variga sår kan göra.

vill ut och gå i allt för tunna strumpor i allt för tunna skor, gå gå gå tills gå inte finns mer och bara flyga existera. gå bort allt skit, all stress, all press och negativt helvete som legat som en klump i låren, i de förbannade helvetes jävla äckelfettolåren som bara vill växa och hålla mig med blytyngd mot marken. åt helvete med lår, kött blod fläsk och skinka.

grisar består av skinka. anna skipper du är vad du äter, skinka svett svulst och överflöd.

äckel äckel äckel.

vill frysa, springa och galoppera bort allt som är gris på mig. ta bort grisen oink, oink säger gluppska grisen som vill leva och böka runt i jorden och lukta jaaa vad luktar en gris egentligen...precis det den äter egentligen. allt avfall skit smuts och snusk.

tiiiiiiiiiid, du är dig inte lik, din  knutna hand i fickan......

kent kent kent

sömn, jag kräver ingen sömn jag vriiiiider mig på nålaaaar...

svosch svoch svoch alla dessa jävla bilder som bara svisch svochar förbi just nu. allt går så jävla fort, tid existerar inte inte rum ingenting. jag är bara jag i mitt förbannade jävla fett. upp ner ut och in åt helvete med hela skiten!

man kan försvinna, det kan man, försvinna och nästan dö. man kan ta bort nästan hälften av sig själv och fortfarande vara levande fattar ni det. jag tog bort halva mig själv.. ronnie gick upp i rök.

svisch svosch borta.

sen kan man äta upp sig själv igen bli större, mera tyngre ta mer plats. jag vill inte det. jag vill inte ha plats jag hatar plats blir galen på plats.

vill bara vara jättelämnad ifred, utanför, från sidan, från taket, som en mager skygg katt under en taknocke på en gammal fallfärdig kåk, sitta ifred och sura och bara vara. nöjd med sin egen jävla missär tills jag försvinner helt och skiter idet här.

för det är inte värt det.

inte värt att gå över skanstullsbron oavsett hur vacker kvällen är för nånstans så sitter den där lilla rösten i huvudet och skrattar gaphögt, vrålar att hoppa din idiot vad tror du att du håller på med? tror du att du har en gnuttaste ynka av kontroll kvar va? så mycket lättare att bara göra slut på eländet för du kommer ingenstans. balanserar, simmar drunknar kallsupar, flyter visserligen men du kommer ingenstanns för hur fan ska du patetiska lilla människa kunna bemästra den ocean av helvete du kastat dig ut i.

värt åt helvete inte värt att vara en jävla jojo. lättare att vara halvdöd än att hela tiden kastas fram och tillbaka mellan levande och död. här har du livet varsegod som i en liten ask, men så fort du öppnar och tittar så händer det nåt. eva smakar på äpplet, adam skyler sitt kön. ormen i trädet skrattar.

jag är fan hellre ormen i trädet än eva iallfall?

vem vill du vara? eva eller adam? eller gud?  eller äpplet, päronet, fallfrukten?

va va vaaa???

tokflipp och nickokick! jag slänger mina tamari i skogen från bron, hoppas jag prickar en långtradare och går hem tills fötterna är såriga så att när jag vaknar imorgon kan påminna mig själv om vem jag är på riktigt. för inte sjutton är jag människa iallfall. människor har skor på sig när de går hem om natten. skor och strumpor. jag har sår på mig. sår och blod under naglarna för att jag försökt skrapa bort mig själv. skrapa bort mig själv från verkligheten som jag så idiotiskt nog inbillat mig att jag så jävla gärna vill vara en del av.

nej tack jag åt nyss! nej tack jag levde igår så jag behöver inte leva idag jag kan leva imorgon..

publicera det här? ja nej...varför inte?

för att jag inte skäms för att skriva Bullen-brev till mig själv! för att jag är alldeles grym cool och fantastisk ändå! bara för att jag vill springa till afrika i strumplästen betyder inte det att jag är helt outgrundligt strålande fantastisk.

fanatsikt fantastisk. för att det får mig att skratta högt vid tanken på att världen är så jävla full av möjligheter och att man är sin egen jävla svea rikes lag. jag skulle kunna be om skjuts hem nu också, gå hem och äta en skogaholmslimpmacka och bete mig helt normalt. men det triggar mig tusen gånger mer att göra tvärtom, fel och uppochner. ni vet nu , jag vet, men alla vet inte...och oavsett vad så spelar det ingen roll.

för man får vara spritt språngande galen och fantastisk samtidigt.

hör ni det.

dagens ledord.

fan-ta-stisk!

godnatt!

CASTING CASTING CASTING!!!

Polsktalande kvinna till långfilmsinspelning

Subcasting rollsätter för långfilmen Between two fires som regisseras av Agnieszka Lukasiak med produktion av Hob AB.

Vi söker efter en Polsktalade kvinna i 35-45 årsåldern till en av dom större birollerna.

Kvinnan måste tala flytande polska och behärska svenska.
Vi söker efter en kvinna med stark personlighet. Skådespelarerfarenhet är ett plus, men inte ett måste.

Inspelningen av filmen kommer att ske under 2 månader, november 2008 och februari 2009. Filmen spelas in i Norrbotten.

Subcasting kommer att ha provfilmningar under maj och juni månad i Stockholm.
Subcasting kommer att gå igenom alla ansökningar och kontakta dom som regissören vill se på en provfilmning.

Om man inte går vidare till en provfilmning inför långfilmen Between two fires, så kommer vi att spara era uppgifter för kommande långfilmsproduktioner om ni har registrerat er på våran hemsida

Arbetstid/Varaktighet
Filmen kommer spelas in under två månader i noveber 2008 och februari 2009

Lön
Lön enligt teaterförbundets kollektivavtal eller efter individuell förhandling med filmens produktionsbolag.

Skriv en kommentar i kommentarsfältet med din mejladress så Mejlar jag dig  för mer info och kontaktuppgifter till Subcasting!

Nu åker jag tåg igen.

Jag rulade mitt dike igår, jag var mästerkatten i stövlar över mitt batteri.

lagom sliten lagom trött påväg tillbaka till spökstaden.

den här gången har jag inte tagit med min mina demoner. de fick stanna hemma i slasken, papperskorgen och inlåsta i garderoben. srubbade duschade tvättade bort säkert en timme av mig själv idag. hoppas jag inte glömt nåt den här gången.

nu ska jag knarka mitt jobb, ett av mina jobb snarare. alla har sitt livselixir. jag har tre alternativ.

jobb sprit eller svält.

självinsikt kallas det. sen om jag är så jävla nöjd men den självinsikten vetifan...

ja ja får se om jag får tag på en kamera den här vändan så att jag kan fota min fina lilja 4 ever lya....alla som vill komma och leka i min gympasal till lägenhet i hultsfred är iallfall varmt välkomna. 195 spänn enkel med sista minuten. jag bjuder på espresso och morgonsmoothies!

kram

Blackout, galloperande champangefylla och regrediering...

moget Ronnie moget!

som sagt, jag har lite svårt att hålla ihop mig själv just nu...jävligt mycket lite svårt.

man kan inte åka tåg bort från sig själv tydligen, vare sig åt ena eller andra hållet, speciellt kan man inte lura sig själv att man kan åka tåg bort från sina små problems åt BÅDA håll, man får liksom bestämma sig för det eller det andra, annars vågar man ju för guds skull tillsist inte ens gå av tåget, fast just nu sitter jag så pass i kläm att spökena faktiskt sitter med mig i tågkupén också, fram och tillbaka svisch svosch aldrig ifred.

jo ibland

ibland ibland ibland nere vid årstaviken och ibland ibland ibland uppe på skanstullsbron, men då är det andra röster som talar.

Aj

bli vuxen nu igen fort fort fort bara några timmar på mig.

fan!

Nu har jag dumpat mina beloved tamaries och hoppat i ett par halvriktiga dojjor...lite drygt att köra cykel-fest ikväll men vad gör man inte om man hatar sl...jag tänker snusa och röka hela vägen till Carolicious ändå...det är jag värd (barnsligt va)

helt ärligt jag tycker det här e skitsvårt

jag tycker inte alls att det är kul att gå ut i en kropp som känns helt fel, jag är inte med, jag känner inte ien mig själv och känner mig störst och läskigast i världen just nu. vet int evad jag ska göra av mig själv. det anorektiska tänket är så jävla hårt präglat i mig och det är tusen gånger svårare att varje dag aktivt ta fem mogna beslut som heter nej, anorexijävul. jag vet att du får mig att må bäst men jag tänker göra tvärtom och må skit istället bara för att du inte ska vinna tillbaka mitt liv för det var inte värt det.

så har jag det och därför suger jag på att uppdatera emellanåt för just nu är det roligare att gå på toaletten än att vara i min hjärna.

hursomhelst. all jävla störd hjärnverksamhet till trots tänker jag gå ut ikväll och ha skitkul, hejja på mina BAB -tjejer och hänga med mina bästaste feelgoodväninnor i ännu en fantastisk söderlya. och jag tänker inte supa ner mig och dö, nej jag ska käka kyckling och dricka nåt glas vin eller två så det så.

åt helvete med alla som gör annorlunda. jag vägrar fortsätta kasta bort mitt liv. ni gör vad ni vill. världen e fri. livet är ditt du ansvarar bara för dig själv. jag har dansat på hög lina och jag har ramlat ner och det var inte smällen i backen som var värst, det var att hänga i blodiga hälsenor halvt stympad och vägra släppa taget som var det värsta. nu står jag på marken och härifrån kan jag gå vart jag vill..upp och börja balansera igen eller hitta på något annat det är upp till mig ingen annan.

hej då!

jag tror han har sitt högkvarter i Linnsans sovrum...förjag har sovit som en björunge säkert sju timmar i sträck (med undantag från den där obligatoriska klockan sex på morgonen wake uppen som bara infinner sig oavsett vilka medle man tar till. jag har vaknat på rohypnol klockan halv sex, inget slår kroppens inbyggda mat och sovklocksrutiner...inget...

men jag blundade om på två sekunder och nästa gån var klockan nio och jag blev så glad att jag bara har legat och dragit mig en extra timme i rent välbehag...

nu ska jag lägga mig och läsa en stund innan jag hugger in på nästa kaffe.

har skittråkig frukost hemma och pallar inte köpa overprised på Konsum och det var för ruggigt ute för att gå hela vägen upp till Ica utan kaffe i kroppen så nu är jag ambivalent...kanske drar ner på stan och käkar en macka ute istället för att gegga med linfrön och ingefära idag...

hej så länge...

hann hem innan jag förvandlades helt till trasmajja idag...

tur det!

har iallafall fixat med lite jobb och hunnit en sväng på söder och hängt med lite fint folk idag, men sen fick det vara nog.

tröööööööööööött som i tröttast. villverkligen sova i natt, snälla låt mig sova längre än till halv sex please. Linnsan e borta så jag hoppas jag kan ta hennes säng i hennes mörka rum med heltäckande gardiner och fluffigt täcke och lila lakan.

sen e det marathonjobba som gäller. 24 timmar på mosebacketerassen tjoho nu åker vi.

imorgon ska alla söta fina jag känner dricka tiki-drinkar och vara glamourösa på fina fredsfesten. jag ska va mindre glamourös men aptrevlig och skaka drinkar. men jag gnäller inte, jg lovar att inte gnälla om jag får sova till nio imorgon, sova till nio gå till konsum och handla frukost och sitta och snusa miniportionssnus och dricka soyalatte...får jag det klarar jag allt!

Älskade Årstaviken!!!!


(lbilden kommer från http://wirestam.com/panos/panos.html)


(bilden kommer från bjornbrum.blogspot.com)

Nej kära vänner...

Det är inte sängen det är fel på, inte Hultsfred inte morgonljuset inte stressen ingenting. Jag vet att jag sover skitkasst när jag inte käkar ordentligt men mätt och belåten utan morgondagsstress och hemma i min säng med en jävla sjal knuten runt skallen för att slippa morgonljuset och med ambitionen att sova tlll minst tolv gick jag och la mig sent igår kväll efter midnatt.då hade jag jobbat, åkt tåg hela dan, varit på China-teatern och kollat in en skitkass föreställning med nåt boogiewoogie burlesqe-tema fast det var mest gubbar i töntiga lackbrallor, monoton blåsorkestermusik och pinsamt dåligt regi...uhhhh usch...men hela cirkusfamiljen var där iochmed att det var nån sorts familje premiär tjofaderittan så jag rullade dit med min lilla kabinväska direkt från tåget och kollade in och sa hej iallafall. sen drog jag hem genom Kunsan tittade på tonåringar som käkade mac donalds och var rebelliska och satt på marken istället för på bänkarna i t-banan och förundrades över att alla under 17 år som hänger i Kungsan tycks leva på mac donalds och marlborou lights...och gillar att sitta på marken speciellt i t-centralens t-bana det är extra crazy...

ja ja jag borde varit trött igår iallafall...

men hell no

halv sex i morse är jag ute och kutar nere vid årstaviken i regnet i mina tamaries, plaskar i regnpölar, hoppar och studsar på stenar och ser fyra harar leka på ängen uppe vid kolonistugorna...sen går jag hem, städar köket och nu ligger jag på soffan med öppen balkongdörr och lyssnar på regnet en timme senare...

JAG VILL JU BARA SOVA EGENTLIGEN...

fast den här morgonen var magisk och fin och jag är glad att jag fick den för mig själv faktiskt...min min min regninga morgon klockan halv sex nere vid årstaviken. min och ingen annans...

jag känner mig som en bananlåda. fraktas fram och tillbaka i olika formationer av kartong.

helt seriöst. såg en snubbe på perrongen i Hultsfred.

"hhhhheeeeej broschan, sha sha , schena schena shar du varrit i hvimmerbyh län?

"ja fett mannen ja hhhar vari i hvimmerby och htjackat hhhiiiitfina bananer, asså asbilliga bananer i hhhhvimmerby län"

ja vad säger man...

hjälp jag är på landet typ.

har inhandlat två böcker på lokala secondhandlagret Spegeln här i Hultan

Doktor Zievago och Dockan från Sammarkand, den första en klenod med oskurna blad. Får bli en extra bonuspresent till mammsen. Den andra tänkte jag förska läsa nu...om jag kan slita mig från lilla laptoppen och inte somnar av det sköna gunget på ollonformade Kustpilen!

halvledig imorgon men har som alltid tusen andra projekt på gång.

jobbar hela helgen som vanligt på Terassen och sen är det ner till Småland igen.

vad ska ni göra.

tjacka billiga bananer???

fast egentligen har jag varit uppe en timma...sen morgonsolen gjorde den något spartanskt (läs extremt spartanskt) inredda lägenheten väldigt ljus. fast jag är van. har inga gardiner hemma heller ju.

sitter och avnjuter en kopp silverthe utan mjölk och socker....det vill säga hett vatten (finns inte så mycket mer här) hann liksom inte handla innan sista affären stängde klockan åtta igårkväll och tills dess jobbade jag. fast hett vatten är bra för matsmältningen säger mamma och smkar faktiskt ganska bra just nu så jag gnäller inte.

fläkten surrar nåt jävulskt dock.

fin lägenhet.

stor

skitstor

typ en tvåa på hundra kvadrat

oinredd sånär som på en gammal 70-talssoffa ett lackbord från ikea och min hängmatta till tältsäng. jag känner mig lite som Lilja 4-ever fast jag slipper knulla.

grova skämt åsido

gårdagen var bra. fick en hel del jobbat på tåget på väg ner och om jag fick välja skulle mitt kontor heta Kustpilen . Jag hamnar alltid i ett mindflow som är oslagbart när jag jobbar och åker tåg...sköna tåg alltså, inte kräk2000 med ännu värre späkochfläkbarn och deras modersmjölsprutande vidriga morsor.

brrr

har glömt mitt smink hemma på toastolen och känner mig panikavskalat naken...på väg att bli iallafall.

ja ja här e jag och imorgon ska jag försöka hugga en digitalkamera på kontoret och dokumentera lite av spökstaden. typ tomma gator, neonskylten på hotell Hulingen (som saknar tre upplysta bokstäver av åtta möjliga typ,)

<<< utskiten från mitt fönster btw ;)

Preem-macken påväg till Rockcity som är öppen till elva visserligen men ligger tre kilometer från stan och dit alla vallfärdar när de får nikotinbrist och på väg dit ringer halva Hultsfred och ropar inköpslistor åt nära och kära då ryktet sprider sig som en löpeld om någon drar dit efter åtta.

"Nisse e på väg till Preem, nu brinner det i knutarna är det någon som behöver nåt???? Fort panik, cigg, läsk, snus?

När jag bodde i småland fanns det iallfall en kvällsöppen videobutik, jag bor mitt i stan, en barnhands stenkast från stationen mitt på torget och här finns en gammal nedlagd musikaffär.

Gick för att hämta lakan hos min chef Håkan idag och passerade torget.

"Där inne ligger Gallerian", säger Håkan och pekar på en grå klump till betongbyggnad

"Jaha och vad finns i Gallerian då, undrar jag som känner mig lite skeptisk mot konceptet gelleria och Hultsfred i samma mening.

"Jag vet inte riktigt..., hmm, jooo Konsum och en nedlagd Pizzeria tror jag" säger Håkan

fascinerande eller hur?

Okej 05.24 nu och jag har druckit två koppar silverthe. Om en och en halvtimma ska jag upp och äta frukost och sen gå den i nyktert tillstånd cirka 25 minuter långa promenaden till Rockcity.

Luften här är iallfall härlig och fåglarna inte lika hysteriska som hemma i Årsta!

tjupp tjupp och godmorgon kära vänner

förresten....jag har fått ett sår på näsan som bara vägrar sluta blöda...det fullkomligt sprutar ut blod...som näsblod fast från nästippen utanpå näsan liksom. hur sjukt är inte det...hur lång tid tar det för kroppen att fatta att den ska stänga av den kanalen liksom...hallå sluta tömma mig på järn genom näsan jag behöver det till annat liksom...

ja ja, godmorgon var der...

...försöker tänka att det är okej. allt kommer lösa sg men just nu är det kärvt.

fick det jobbigaste samtalet  världen idag. ni vet ett sånt där som kan få jorden att gunga som att någon slitit undan marken man står på som en gammal matta under ens fötter. och plötsligt känns allt annat ganska likgiltigt.

orkar inte berätta om det. jag må vara öppen men vssa grejer ska man hålla för sg själv.

ingen bra dag idag alls. eller nja kanske lite...har laddat batterierna och hunnit vila så att jag är pigg fräsch och stark inför veckan nere i hultsfred.

helgen tillbrngades på Mosebacketerassens båda sidor om baren. jag har finfina arbetskollegor där. stora bumbibjörnsgrabbar och gamla rock-kidsklubbare och lite blattar med hjärtat på rätta stället. hejja dem!!!

men usch, inre oro som gnager och det känns inte alls okej. tur att jag har tre fyra jobb att begrava mig i och dyka ner i så att jag kan slå lock för öronen och koncentrera mig på att hålla andan och flyta vidare...

just nu copypastar jag allt bra jag har försöker se det bara det och allt annat försvnner med tre lika snabba klipp ---control alt delete...

vänner som käkar energi
gamla mönster som spelar spratt med hjärnan
allt det som var

jag har slutat dammsuga lägenheten jag dammsuger mig själv istället.

åter i sthlm på fredag och sticker morgon strax innan lunch och det som gör mest ont just nu är att jag inte kan vara där jag behövs som mest. hemma hos mamma i egenskap av friskaste bästaste starkaste dottern i världen.

men jag är inte övermännska, tyvärr har jag med betoning på första stavelsen sjukligt svårt att acceptera det.

tack alla batterier där ute iallfall för att ni finns. ni är motererna i min värld som får den att fortsätta snurra...lagom fort och åt rätt håll iallfal.

kram

Intressant helg!

hann vara ledig under min resa hem från småländska skogarna till stockholm, tamig igenom bakfyllan och vända på dygnet...sen har jag väl lagom mycket spenderat tiden på Mosebacke troget knegande medans pöbeln avnjutit öl i solsken...vilken sorg. fast ganska skoj har det varit ändå...vet inte varför menjag gillar att marathonjobba ibland bara för att få känna den där känslan av extrem utmattning ett kontorsarbete aldrig kommer kunna ge på samma sätt...så varför bara jha ett jobb när man kan ha tre?

eller fyra eller är det fem nu???

jaja

det enda jag är ledsen för är att idag är det söndag, jag är så när som på halvledig (inte riktigt men nästan) och jag har inte hunnit planera in något skoj med någon...alla räknar väl kallt med att jag jobbar och ingen hör av sig...buhuuu...

pallar inte sätta mig som ett desperat fån och rota runt i telefonboken, vill mest att dagen ska lösa sig av sig själv för jag orkar inte ens tänka...vem är det egentligen jag vill umgås med idag?

ska marathonjobba lite nu och förhoppningsvis hinner jag till Mosebacketerassen en sväng där jag kan skratta lite åt Per som stängde utebaren med mig igår halv tre på natten och öppnar festen igen klockan elva...

sate.

okej jobba var det....!!!!!

Vaknade med solen i ögonen (kanske liiiite väl tidigt i ottan men skit samma)

har avnjutit underbar morgon i sällskap av rosa pelikan på altanen och druckit urgott kaffe och ska snart suga i mig en morgoncigg och bli lite snurrig.

strax skjuts ner till Rockcity och jobba lite på Programbladet och rodda med några intervjuer och sen efter lunch kör vi lila minitufftufftåget ut till området och kollar in hur långt de har kommit med byggandet.

sponsorträff i afton och sen förmodligen hemresa imorgon lunchtid om jag inte lyckats hitta på en miljon andra grejer och anledningar att stanna kvar här och leka.

slog mig just att Totte Skalman ju pluggar på Rockcity och det vore skitkul att springa in min gamla smålandskärlek och ge honom en kram och tala om att jag tycker att han är finast på jorden även om jag kanske inte skulle vilja hänga med honom så himla mycket mer i mitt jordeliv (det säger jag ju inte såklart)

ja ja ses kanske snart igen...nu vill jag uuuuuuut i soooooleeeeeeeeeen yiiiihaaaa!

okej jag är här och helt överväldigat intrycksmejsad!

sov typ kanske en kvart på tåget på väg ner och har flängt som en dåre runt hela rockcity och träffat hela crewet inför sommarens festival som kommer bli super.

i ärlighetens namn är jag så överväldigad att jag i skrivandets stund har glömt hur man skriver. jag har sålt sålt sålt och sålt ännumer av mig själv hela dan. det här kommer bli bra. nu kör vi nu åker vi nu blir det åka av hejja hejja!

ska försöka få sömn inför morgondagens sponsorträff och middag med resten av ledningen.

bor i en skitstor villa mitt i stan med flamingos på balkongen och tackar min ljusa stjärna för att den kommer ihåg mig just nu.

ett glas rödvin och en margerita kanske lyckas vagga mig i sömn även om jag känner mig så speedad att jag helst av allt vill springa runt hulingen i mina tamaris och ta simborgarmärket i sjön.

som sagt nu åker vi, nu ska skrapar vi upp roadkill från vägkanten...

Mina rutiner är ju inte riktigt stiga upp i ottan även om jag oftast vaknar då så det där med morgonskita gick ju lite åt skogen. lagom stressad efter två timmars sömn med en döskallesjal virad runt huvudet för att få lite mörker och stillhet i denna fantastiska vårmorgons fågelsolkvitter lyckades jag iallfall somna om en stund mellan halv fem och sex i morse.

Så vad gör man förutom packa matsäck, ta med egen soyamjölk till kaffet och slänga med en bok i sista minuten bara för att även om man aldrig kommer hinna läsa den så missade jag såklart nästan bussen. Jag har aldrig åkt med jävla sms-biljetter med connex och hade varken tid eller lust att ta reda på hur man gör så jag sportplankade istället. Nyblonderad och med lagom mycket smink kan man faktiskt chamra den suraste busschaffis och den mest envetna spärrvakt. Busskillen blev lite nervös men spärrissen kontrade med att skrämma upp mig med rassiavarning och sura kontrollanter. Shit vad lite sportplankning gör susen för tröga magar. Nu är jag i gång igen.



Klockan är halv åtta och jag ska verkligen försöka sova en timme eller två och hoppas på att ingen av mina kära medresänerer behagar spilla hett kaffe på mig mina vindruvor och min dator om jag lyckas sussa sött.

Hittills har allt gått smididgt som på räls enligt planerna förutom den glömda vattenmelonjuicen som står och surnar till och blir varm på diskbänken. så nu får jag köpa en ny till samma pris som en plankad sl-resa. så tänker jag.

Gus van sant hade skrattat i sin grav åt mitt 99 procentiga lyckande och nu ber jag John Blund om nåd och hoppas på en timmas powernapp innan jag ska byta till skittåget i Linköping.

småland här kommer roadkill flygande!

nya sneakers

ny vecka

nystart

kändes nästan läskigt att vara ute och gå idag. så flygande simpelt enkelt och lätt. hade en trögstartad dag efter gårdagens rätt stressfulla tunga födelsedagsmiddag hos moder där jag högg ett flötigt kycklinglår till middag på balkongen i brist på dålig planering och med en lagom portion stressågren. tror mamma var nöjd ändå. hade nog inte räknat med att duktiga dottern skulle va så duktig på att rodda servering, förberdelser och matlagning för tolv middagsgäster.

pimplade skumpa i köket och käkade chvreost med kalkonbröstfilé och laxrullar i tunnbröd. fick ändå blodsocerfall efter att ha jobbat i tre timmar och den provsmakade annanaskakan kräktes jag upp delar av i diskhon sådär som jag gör ibland när jag glömmer att min mage inte pallar behålla allt det jag gärna vill att den ska palla..speciellt inte i stressade situationer.

mådde faktiskt skit hela kvällen och var nog den suraste mest sockerförgiftade dörrkärringen i världen men höll god min och bråkade bara med dem som verkligen förtjänade det. nådde vändpunkten vid tvåsnåret på natten när jag äntligen fick gå av mitt pass och Kribba Kribbson alla Östermalmsdamers bästa gospojke ställde en P2 framför näsan på mig och jag fattade att det var lika bra att hålla truten och peta i mig slisket om jag ville bli som folk igen.

trögstartad dag idag och trots pilates, ingefärssmoothie och vårluft så tog det ett tag innan jag var vän med min mage igen. lyckades få med mig vackraste Mia Maria på en promenad över två av Stockholms broar ut till Vasastan och Rålambshovsparken som bringar minnen från tonårsfyllor kreerade av dåliga häxblandningar, sämre petting i parkbuskarna och sämst kaskkadkräkande vänner med lite väl kass alkoholtollerans.

ett par vindruvor massa vatten och ännu en långpromenad senare i envist värmande härlig eftermiddagssol och med final destination på Mosebacketerassen med en fatöl och lite bubbligt sockervatten på toppen och jag hörde plötsligt mig själv tänka igen. lyckades få med mig både fagra Mia Maria och Kära Kribba till Big Ben och slapp äta middag och kände det där välbekanta gamla lugnet komma som enbart infinner sig när kroppen får pause från allt vad matsmältning heter och bara behöver brinna på bränsle.

Jag vet att det är fel men varför får det en att må så jävla bra. istället för att vilja hoppa från bron rakt ner i betongen så får jag liksom flyga hem då istället. Som att få semester från en kamp jag utfördar varje dag om så bara för en dag en kväll en natt, tänk om jag fick vara fri en heö vecka...men det funkar ju inte så. För friheten från demonerna innebär fulständig isolation och total utförsbacksåkning med alldeles för långa skidor och utan störthjälm och stavar. jag vet jag vet jag vet, men ibland vll jag kramas med mina gamla demoner, borra in huvudet i det drömbolster de har att erbjuda och bara stänga ute allt annat bara för att slippa slåss, en dag en minut en timme vad som helst. som att knarka sn egen antiångest.

så jag nostalgitrippar i gamalt kärt återseende av ångest och går och lägger mig i harmoni med mig själv bara i natt. bara för att kvällsluften är klarare än evianvatten på flaska och bara för att det ger mig en välbehövlig pause och peace of mind i kanske sex timmar till innan kroppen kräver återhämtning igen och börjar bråka med mig i vanlig ordning för att den vill leva och leva gör man inte utan substans och energi.

jag hjertar mina nya tamarisneakers... i de tänker jag gå långt...inte så långt som förra sommaren kanske och inte med samma snedvridna fokus...men gå ska jag ..framåt...länge och mycket. om så inte till afrika men till nåt som liknar sahara om inte annat distraktionsmoment erbjuds!

kram kyss godnatt och hjertligt tack sen!

update

ta mig fan nu börjar jag grina. det vårsmatter regnar ute och ni fattar inte hur gott den här natten kommer att lukta...den doftar redan helt fantastiskt! jag tänker sova på vardagsrumsgolvet med näsan på balkongen...

mja här står man...

på en ganska svettluktande krog med mjöddrickande gother...

jag hade förmodligen varit mycket trevligare nu om jag haft magen full med öl istället för kycklingfilé och gorgonzola...men men...vad gör man inte för sin arma moder och för sitt leverbröd...

hoppas ni har det mysigt därute

om ni passerar sjätte tunnan i gamla stan ikväll och inte besitter extremt uppigande medel eller egenskaper så komer jag förmodligen inte vara särskilt trevlig om ni vill säga hej...