Jag vill att ni ska hejja på mig när jag gör det

det kanske inte spelar någon roll att jag blir helt personlighetskluven

det kanske är skitsamma

jag förtjänar att jag må så här bra jämt!

sen om välbefinnandet infinner sig av frigöra energi genom att höja pulsen eller genom att vandra som en jävla buddha genom livet med ett fånigt leende på läpparna för att man sett körsbärsträden blomma, spelar det egentligen någon roll.

när blir det som känns så rätt plötsligt fel? och vem bestämmer egentligen vad som är din rätta väg att gå. när jag härmas och försöker göra som alla andra så blir det bara jäst pankakssmet av alltihop. när jag lyssnar innåt och gör som jag vill så mår jag ju så jävla mycket bättre.

varför är min väg fel?

det är så förpissigt förbannat orättvist det här.

jag vill göra som jag vill och jag vill att ni ska hejja på mig när jag gör det!

Kommentarer
Postat av: Pee

Om lyssna inåt och lyssna på sig själv betyder att du lyssnar på demonerna vet du ju egentligen att det är fel, eller?



Sen att träning är bra och rätt för kroppen är en sak, men att överträna och kompensera är en annan...



Själv känner jag mig med smått personlighetskluven med, men jag antar att när man frigör sig från år av destruktivitet förmodligen blir lite....vrickad och annorlunda.

2009-05-19 @ 22:48:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback