sätt ett kryss i almenackan och ett i pannan Ronnie...
om alla dagar 2009 ville lägga sig i nivå med den sjunde januari idag så skulle jag dö lycklig.
jag begär inte ett dugg mer än det jag har fått av den här dagen.
vakna, orka, leva... kanske skratta och le litegrand.
that´s all folks.
jag vill inte ha mer. att få vandra runt i en kropp som inte hatar mig i 24 timmar utan vare sig ångest eller krusiduller, tänk om jag vetat för länge sen att det var det jag skulle prisa högst på min inbördes önskelista.
jag vill sätta ett stort gyllene kryss i almenackan och i pannan på mig själv för jag vill minnas den här dagen. dagen då jag vandrade på jorden i en kropp med kött och ben utan att vilja skjuta mig själv i huvudet.
ni anar inte vad ni har därute. vilka skatter ni bär runt på, lever i och som jobbar för er varje dag. hoppas någon annan gör det åt er. kramar, klappar smeker och talar om för er att ni är värda er vikt i guld. för det är ni. ta mig fan och dra mig uppochner baklänges det är ni.
nivå...nivå balans och harmoni. snälla livet fortsätt framåt så här nu, bara lite till...bara lite till så orkar jag ta nästa stångningsmatch med betongväggen igen sen...kanske ett par gånger till.
fan, jag vill ju så jävla gärna!
jag begär inte ett dugg mer än det jag har fått av den här dagen.
vakna, orka, leva... kanske skratta och le litegrand.
that´s all folks.
jag vill inte ha mer. att få vandra runt i en kropp som inte hatar mig i 24 timmar utan vare sig ångest eller krusiduller, tänk om jag vetat för länge sen att det var det jag skulle prisa högst på min inbördes önskelista.
jag vill sätta ett stort gyllene kryss i almenackan och i pannan på mig själv för jag vill minnas den här dagen. dagen då jag vandrade på jorden i en kropp med kött och ben utan att vilja skjuta mig själv i huvudet.
ni anar inte vad ni har därute. vilka skatter ni bär runt på, lever i och som jobbar för er varje dag. hoppas någon annan gör det åt er. kramar, klappar smeker och talar om för er att ni är värda er vikt i guld. för det är ni. ta mig fan och dra mig uppochner baklänges det är ni.
nivå...nivå balans och harmoni. snälla livet fortsätt framåt så här nu, bara lite till...bara lite till så orkar jag ta nästa stångningsmatch med betongväggen igen sen...kanske ett par gånger till.
fan, jag vill ju så jävla gärna!
Kommentarer
Postat av: bekka
Vet att jag inte känner dig men jag blir glad av det du skriver. dessutom tycker jag att det du skriver är väldigt sant! Vi måste lära oss värdera oss själva, vilket även jag är väldigt dålig att tänka på att göra. inte många tänker på vad de har och det slog mig lite nu när jag läste dethär. Du verkar som en smart tjej med mycket förnuft. håll i det :)
kram
Postat av: ronnie
well det är synd att det ska krävas ond bråd död och sorgligheter för att vi ska lära oss uppskatta det där lilla fina i vardagen...
jag lever för att få andas typ...det räcker för mig, men jag lovar att går det för bra ett tag så glömmer jag precis som alla andra lätt igen...
Trackback