Wasabilicious

Those small happy moments in life? 

Der handlar om trygghet. När man är trygg orkar man ha självdistans. Why? Jo för min stackars lilla hjärna behöver inte arbeta 24/7 för att finna ut av hur den ska klara av att driva sitt stackars utbrända roadkillmaskineri till kropp de nästinföljande förtio timmarna, eller nästintill följande förtio minutrarna om ni nu hellre vill höra det. För så illa är läget gilla sanningen eller gilla den inte men så har det varit under de stunder jag legat som lägst.

 

Anyways those small happy moments what are they? What are they, helt ärligt subjektivt från var jag är just nu I min lifeprocess. Lets ditch the dirt folks!

 

Att orka skratta åt sin igensnöade cykel utanför porten och tycka att den är fin i alla sin försvunnenhet istället för att sätta sig på bacekn och gråta för att den extra ansträngning det kräver att låsa upp den nu inte är medräknad i dagens energiförbruk och kostplan.

 

När man hänger på mage i snöstorm ner i nettos container och blir barnsligt lycklig över att hitta två löjliga godis-happy-party-surprise-kits I dumbstern pyntade med påskris och kan strunta i att fingrarna har blivit så kalla att de i princip redan trillat av.

 

När man kan njuta av att hänga i baren på sitt nya jobb trots att man är ledig bara för att det är trevligt att vara där och för att det finns en annan plats på jorden att tillbringa sina småtimmar än hemma med crapteve eller framför den gamla skabbiga datorn på Örkenfortet.

 

När netto har tillbud på lyxig fryst fruktmix och att handla påsen känns lika lyxigt som att handla ett par nya skor bara för att man vet att minus tio spänn i plånboken inte betyder ruinerad två veckor framåt

 

När man kan komma hem till ett hem som man vet kommer vara ens hem åtminstone lite längre än tre veckor framåt

 

När man sagt hej och hej då till tre olika ansikten under samma dag och man vet att de alla inte är från samma gamla uttjatade snuskcirkusbekantskapkrets.

 

När man kan smsa hejvilt med en galen gammal tant på mobilen utan att oroa sig för vad varje meddelande kostar i förhållande till budgeten för sprit och cigaretter.

 

När man kan dricka en kopp the sent på kvällen för att man är sugen på just the och inte enbart för att den innehåller noll kalorier och man försöker slå ihjäl en skrikande hungrig demon i sin mage.

När man kan låta bli att dricka en stark drink till middag inte för att man skär ner på kaloriintaget utan för att ikväll behöver jag faktiskt inte den där drinken för att överleva de sena natttimmarna. Idag har jag ätit makrill istället.

 

När kalendern är uppbokad med massa jobbtimmar och inte full av to do list that never gets done lists. Eller hundra telefoner angående viktiga möten och rodderier man vet att man aldrig kommer orka styra upp eller ordna.

 

När man orkar skriva allt det där man tänker för att det finns plats till tankeverksamhet i hjärnan och den surrar som den ska och producerar annat än malande maskångest i form av ryckigt ogripbart dravel och självhat.

 

Jag frågar mig bara? Kan allt det här skyllas en burk makrill i tomatsås, en rågbrödsruffel, en ordentlig portion välling, två kaviarknäckisar och en påse fruktmix? Eller skylls det smssegern i manipulation och övertalningsförmåga och list mot galentanten?

 

Säkert är det en combococktail. För precis som med sprit och drinkar så smakar två välkombinerade ingredienser oftast bäst om de får leka med varandra i en bra mix av is, frukt och smakförhöjande ämnen. Man måste blanda röra eller omsorgsfullt skaka alla bitar på plats och ge de det lilla extra i form av garnityr kryddor eller roliga ascesooarer för att cocktailen ska bli perfekt. Så funkar liksom livet också. Det lärde jag mig som liten ronnieparvel av lars von trier. Man ska ta det goda med det onda. Sambucca gör sig bäst med beylis och tequila smakar skit om man inte har nära till hands med roddad salt och citron. Djävulen hade aldrig haft sån genomslagskraft hos satanisterna om man inte haft en galen gud att jämföra med och danmark hade inte varit i närheten av så avslappnat dejligt om man inte kunde gnälla på trista och skjortkragevälknäppta storebror sverige på andra sidan sundet.

 

am i right?

 correct me if i am wrong? 

nu ska jag spela kungen med gott samvete