Nej jag sket i allt och tog en cigg istället



ligger och grillar datorn i sängen som vanligt och låtsas att jag är einstein newton och hans moster.

så vis så vis och så fullproppad till brädden av förståele för hur atomer hänger ihop men all världens nycklar och färdigritade kartor i huvudet men till föga nytta när jag dragit ur kontakten och vägrar omsätta dem i praktiken.

VAD FAN ÄR JAG SÅ JÄVLA SKARJSEN FÖR?

jag är min värsta fiende och ingen rolig sådan. envis som åsna, tapper som en riddare och plittrogen mina profetior som en kamikazesoldat.

chanslöst

fullkomligt chans och meningslöst att slåss mot någon som inte är det minsta rädd för - utan nästan hellre gladeligen springer utan cykelhjälm med huvudet rakt in i väggen gång på gång som tjuren ferdinand inte bara med bistick i rumpan utan med snoken full av billigt efedrin.

ja ja vem fan bryr sig.

vem fan orkar bry sig när dagen ändå trots vedermödor och slåsskamp bjuder på en kaffe i djurgårdssolen vid kristallgnistrande vatten i bästa kollegors sällskap.

vem fan orkar bry sig när livet som oftast krämpar ändå tar pause en och en halv timma och visar sig från den ljusa sidan och lägger locket på allt vad demoner och magtroll heter.

plötsligt är allt av ondo så puts väck försvunnet och långt borta och einstein skiter fullständigt i sina strängar och ägnar den där kvarten åt att njuta av sin blaskiga kaffe istället.

lurad igen
ännu en gång lurad.

lurad och halstrad som en svettig tonfisk i en wokpanna.

där är jag nu. dragen vid näsan lika full av klyschor som en småbarnsförälder och jultomten blandade i en lite för billig och dålig long island icetea på cola zero och limeextrakt med rom från vitryssland och vodka från kroatien.

jag kommer få ångra mig så jävla bittert

så jävla bittert kommer jag få ångra mig

när jag ligger där och inte ens har en penny till karon att lägga på mina trötta ögonlock.

nej jag sket i allt och la mig på spikmattan när jag blev ledsen istället.

nej jag sket i allt och tog en cigg istället.

nej jag sket i allt och slog huvudet i väggen ännu en gång och till råga på allt så hade jag mage att tycka synd om mig själv när jag låg där dagen efter ännu en gång söndrig blåslagen och ömkande efter kärlek värme och förlåtelse för mina ständigt jämt och tröttsamt upprepade synder.

Kommentarer
Postat av: sarah

det skrämmer fullkomligt skiten ur mig att läsa din blogg. för att allt du tänker är sånt som flyger in och ut ur min skalle varje dag.



- jag har precis gått ut nycirkusgymnasiet i stockholm

- jag har blivit antagen till en cirkushögskola utomlands

- jag är flyer

- i tvåan höll jag på att bli relegerad for att jag hade gått ner for mycket i vikt. tanken på att det skulle hända i nästa skola får mig att må illa



nu sitter jag fullkomligt isolerad i ett enormt hus i bryssel och kan inte träna för att jag har halsfluss, projektet blev att starta en blogg. att kontrollera mat är den största delen av min vardag men jag vågar inte skriva om det. jag har aldrig pratat på riktigt om det, jag har nog inte erkänt dem för mig sjlälv än. jag förmår mig inte att skriva något om dem i min blogg. jag vet inte ens om jag har en ätstörning.



hur lång tid tog det innan du kom till insikt om din anorexi? hur vet man att man har det och att man inte bara "har extra koll på sitt matintag". el hur slutar man frysa?

när i helvete har man ens anorexi.kan man ha anorexi fastän man inte är undernärd?

eller när är man det?

oj



jag antar att det är det här du frågar dig också varje dag.



varför ska vissa behöva leva med den här oändliga ångesten?



Postat av: ronnie

vilken fin kommentar!



jag är glad för att du bryr dig om dig själv så pass mycket att du ställer dig själv och mig alla de här frågorna.



jag kan inte förklara eller svara på när din kontroll övergår i sjukdom eller var anorexi börjar och var den slutar.



men jag vet att min cirkuskarriär tog ett abrupt slut när jag tyckte att det var viktigare att slippa äta än att äta lagom lite för att orka träna. men egentligen så tog det väl slut långt innan dess...när jag började mixa och trixa som du gör nu. det är väl egentligen redan försent innan man fattar det själv. det är det som är grejen.



jag är fortfarande styrd störd förstörd och kontrollerad. jag kastade bort mina bästa år i mitt liv och jag gör det fortfarande.



mitt enda råd till dig är att anrtingen söka proffshjälp direkt, ge det minst ett år och lägga tvåhundraprocent på att bli bra och frisk på riktigt och inget annat. eller se fram emot en stadig och jämn fin kurva ner i skiten som aldrig mer kommer att ta slut.



tro mig



det finns ingen väg uppåt sen. man blir skadad för livet och det är ett val du gör alldeles själv och just nu är du där du tror att det är värt det.



hade jag fått välja om hade jag valt cirkusen, glädjen, träningen och livet.



jag valde svälten, ångesten, smalheten och döden.



kram och ta hand om dig!

2009-06-26 @ 01:34:33
URL: http://wasabilicious.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback