spegeln...



i flera dagar hade jag laddat för att våga ta mig ut genom dörren

men hur jag än stirrade och stirrade så gick det inte

monstret i spegeln var alldeles för stort fult och äckligt

minst tre kilo till sen får du gå ut...

jag tordes inte annat än att tiga lyssna och lyda

det finns och ligger en enorm tillfredsställelse i att göra det man blir tillsagd, till och med när det gått så långt att man tror blint och lyder tyst under satans demoner skapade av en själv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback