Wasabilicious

varför åker polisen tunnebana? de gör inte det på riktigt va...alltså uppdragsåker tunnelbana på rutin, näh de åker tunnelbana när det är trubbel på gång. så när man ser en polis eller två de är ju alltid två för 17 så är det det nåt skumt på g och alla vrider och vänder sig i tunnelbanan och tänker polis polis potatisgris och funderar på vem som har busat och gjort fel och vem som ska få stiga av och prata med farbror poliserna...

är poliserna tränade till att se auktoritära ut förresten? får man lära sig att göra auktoritetsminen på polishögskolan. har de föreläsningar med tema bistert utseende där de får hemläxa och öva framför spegeln...så nu går alla hem och övar på polisminen så blir det läxförhör på torsdag...e det så? nån som vet? kan man få underkänt för att man ser för snäll ut.

Hans kuggade på auktoritetsmintestet, han får bakläxa och göra om...

i så fall vill jag träffa Hans!

när jag var på väg hem från vernissagen var jag så överjävligt hungrig att jag ville döda nån för en max GI-burgare, eller en kycklingfilé, helst döda nån på riktigt som hade en sån i bakfickan och äta den med händerna, men bara om den var varm...kall kyckling är som solvarm sushi...vidrigt, otänkbart.

sen när jag kom hem luktade det kokt polsk korv. sist jag åt kokt polsk korv (kjobasa) vände sig magen bokstavligen ut och in och jag spenderade fem timmar ofrivilligt uppkastandes i en papperskorg...det var som om min mage var en såndär plastförpackning med risgrynsgröt ,fast halvfull, och nån jävligt utsvulten tomte ideligen pressade och tryckte och kämpade för att få ut de  sista risgrynen...

så i samma sekund som jag klev in i hallen och kände kokta kjobasalukten hade min prio ett att döda någon för en kycklingfilé eller en maxburgare ändrats till att släcka ner hela systemet och glömma att det fanns...

ambivalens

jag får ju sota för det här imorgon. imorgon kommer jag vara en utsvulten demon och min kropp kommer inte vara en människokropp den kommer vara ett skal bebott av en sabeltandad tiger. min hjärna kommer att svänga mellan hysteria och eufori och sen totalångest och kapitulation över det faktum att den behöver bränsle igen. tigern kommer gå på jakt, den kommer fälla ett byte, slita det i stycken och sen somna däst och utslagen i tryggast möjliga näste...

imorgon ska ni akta er för mig, jag kommer högst sannolikt bete mig märkligt, vilt och oberäkneligt

jag behöver en jaktplan, jag behöver avväpnas...smartast vore kanske att förpassa mig och min inre tiger till en plats där jaktmarkerna är begränsade, eller så behöver jag drogas så att jag inte gör något dumt. jag vill helst inte slita någon jag känner i stycken, än mindre leva ut mitt inre kaos bland folk jag inte känner.

dilemma...dilemma och ambivalens

förslag någon? hur tyglar jag tigern imorgon? vem går frivilligt in i cirkusburen full med hungriga lejon liksom...