Wasabilicious

och så kan man leva på riktigt.

jag väljer nummer två just nu.

tror att bloggverktyget för många förvandlas från att vara en dagbok till ett verktyg att hålla uppe en fasad. jag matchar inte min fasad längre därför blir bloggen lidande för jag orkar inte försöka låtsas vara något jag inte står för.

jag har inget mer att säga än att gudars vad jag uppskattar blåsten i träden, ruggskuggan och molnen på himlen som ger mig en snabb pause från hetten just nu. känns som jag kan andas för första gången på veckor.

andas med hela kroppen och med magen...

ska ta en lång morgonpromenad nu i lugn och ro. utan stress press och massa annat shit...

ska sula mina ransonerade två polarmackor i väggen.



åt helvete.

bajs