helt apropå studenten...
innan jag drar en ganska hemsk anekdoti igen om min studentskiva så vill jag med stolthet meddela att jag enligt fejjan är "attending" Linnsans lillasyrras studenpartaj på Viper Room..det kommer bli skitkul...tror ni vi får komma på middagen, eller får rödvinshaggorna enbart gå på efterfesten...jag vill sjunga tombola hej och stå på bordet och göra allt det där rätt som jag gjorde fel på min skiva...eller mina skivor.
Jag vet inte vilken som var värst...den med min avgångsklass från Södra eller den med alla gamla La Coste rävar från Enskilda.
Den första minns jag tydligt. Vi befinner oss i nån jävla festlokal på Djurgården och jag är djupt olycklig över att Jonas Bävern Mellberg från Coca Carola inte vill komma och fira 18 åriga mig utan hellre ville sitta hemma och pimpla lådvin med sin 50 åriga finska grannfru Rajja...det var ett triangeldrama utan dess like det där som pågick i säkert ett år och droppen var när jag ringde från toan på festen och han svarade att han nog stannde med Tanten istället för att festa med mig...
då flög fan i mig och jag hånglade väl upp nån jävla Brat...sen hände nåt fruktansvärt...eller snarare jag gjorde en hemsk upptäckt
jag mötte för första och sista gången i mitt liv en ståtlig herre i sina bästa år med dåliga drivrutiner...
jag säger ingenting jag bigfogar en bild istället...
ni får hitta på egen undertext.... han var typ snyggaste killen på skolan och alla var kära i honom ...vad fan gör man???? jag sympatihånglade lite och han var rätt svår att bli av med så det slutade med att jag missade hela festen och han försökte få med mig hem till sitt tonårsrum...jag sa att jag hade tappat bort min väska och lyckades på det sättet bättre fly än fortsätta illa fäkta...sen den dagen var allt förstört, hela utspringet var förstört. alla hade kul och var överlyckliga och jag kände bara som om jag satt med ansvaret för detonationsknappen till en atombomb och mitt enda fokus på min egen student var att snabbt som attan ta mig från skolgården och hem till tryggheten, vännerna och smörgåstårta och bubbel...vem dyker inte upp där...jo just precis BäverJonas i alla ära! Så det blev väl rätt bra sen ändå...eller egentligen inte om man läser mellan raderna men just då låtsades jag som det och det funkade...då.
Den andra skivan var av finare slag och med ett mer välkammat klientel...jag minns ingen middag, jag minns ingenting, jag minns inte vilka som var där, men jag minns att jag står uppe på ett bord och sjunger Lambo Hej som den värsta Katrin Schulman och att alla jublar och är helt galna och just precis när jag känner att jag är på toppen av Universum så blir allt svart och sen ganska suddigt...
Jag kräks i buskarna nere i djurgårdsbrunnsviken, jag kräks som en rabiessmittad katt och jag är ensammast i världen tills någon hittar mig och sen får jag snällt åka bil hem med Michikos mamma och pappa...
Det var mycket förnedrande och helst ingenting jag gör om igen... men nu var det snart tio år sen så något hyffs har jag väl fått sen sist...
hade ni kul på era skivor? eller är det kanske dags nu i år? tell me vetja!!!!
Jag vet inte vilken som var värst...den med min avgångsklass från Södra eller den med alla gamla La Coste rävar från Enskilda.
Den första minns jag tydligt. Vi befinner oss i nån jävla festlokal på Djurgården och jag är djupt olycklig över att Jonas Bävern Mellberg från Coca Carola inte vill komma och fira 18 åriga mig utan hellre ville sitta hemma och pimpla lådvin med sin 50 åriga finska grannfru Rajja...det var ett triangeldrama utan dess like det där som pågick i säkert ett år och droppen var när jag ringde från toan på festen och han svarade att han nog stannde med Tanten istället för att festa med mig...
då flög fan i mig och jag hånglade väl upp nån jävla Brat...sen hände nåt fruktansvärt...eller snarare jag gjorde en hemsk upptäckt
jag mötte för första och sista gången i mitt liv en ståtlig herre i sina bästa år med dåliga drivrutiner...
jag säger ingenting jag bigfogar en bild istället...
ni får hitta på egen undertext.... han var typ snyggaste killen på skolan och alla var kära i honom ...vad fan gör man???? jag sympatihånglade lite och han var rätt svår att bli av med så det slutade med att jag missade hela festen och han försökte få med mig hem till sitt tonårsrum...jag sa att jag hade tappat bort min väska och lyckades på det sättet bättre fly än fortsätta illa fäkta...sen den dagen var allt förstört, hela utspringet var förstört. alla hade kul och var överlyckliga och jag kände bara som om jag satt med ansvaret för detonationsknappen till en atombomb och mitt enda fokus på min egen student var att snabbt som attan ta mig från skolgården och hem till tryggheten, vännerna och smörgåstårta och bubbel...vem dyker inte upp där...jo just precis BäverJonas i alla ära! Så det blev väl rätt bra sen ändå...eller egentligen inte om man läser mellan raderna men just då låtsades jag som det och det funkade...då.
Den andra skivan var av finare slag och med ett mer välkammat klientel...jag minns ingen middag, jag minns ingenting, jag minns inte vilka som var där, men jag minns att jag står uppe på ett bord och sjunger Lambo Hej som den värsta Katrin Schulman och att alla jublar och är helt galna och just precis när jag känner att jag är på toppen av Universum så blir allt svart och sen ganska suddigt...
Jag kräks i buskarna nere i djurgårdsbrunnsviken, jag kräks som en rabiessmittad katt och jag är ensammast i världen tills någon hittar mig och sen får jag snällt åka bil hem med Michikos mamma och pappa...
Det var mycket förnedrande och helst ingenting jag gör om igen... men nu var det snart tio år sen så något hyffs har jag väl fått sen sist...
hade ni kul på era skivor? eller är det kanske dags nu i år? tell me vetja!!!!
Kommentarer
Postat av: Niclasmette
I really enjoyed it. You have done a great job.
Trackback