vill smygröka i fönstret i egen lya och sniffa på glögg...

drömmer mig bort lite här sådär en sekund innan vargtimmen.

vill vill vill så himla mycket

nu när jag kan så går det liksom inte, men det är inte mig det hänger på. jävla yttre faktorer är inte lika lättmanipulerade som dem som ingår i det spel, mitt spel som jag spelat varje dag. inte så konstigt att man inte ville byta bana.

typ gå från göra något som du vet att du är bäst på och vinner i hela dagarna dygnet runt till att börja tävla med en miljon stockholmare i division 1 i spelet "vem har roddat ett mest perfekt liv"?

stora steg...inte små små steg som är lättast.

min moonbootsaffari på stan idag manifesterade väl hela in kamp senaste året.

påpälsad, redo, stridsklar och så hade ändå all snö i innerstan hunnit smälta...jag var liksom två timmar för sent ute för att ta fighten, så då fick jag studsa runt som gubben på månen helt mycket mer seg än alla andra som redan hunnit hem till lyan på stureplan och hoppat i semivarma vinterkängor model mer lättpromenerad.

hur fan ska man hinna ha en backup plan för ALLT!

jag behöver en mulåsna som kan bära packning åt mig varje dag...

för jag orkar fan inte vara en levande "svartalådan takeaway restaurang" skoaffär, träningsskåp och frisörsalong, fotograf, dressed for success spegla mitt inre med min yta varje dag mer med de få och enbart två händer och armar jag har.

HUR GÖR ALLA?

skottkära?

rullstol?

pirra?

hårt tuktad och undergiven äkta make som går igång på att bära bohag?

tell me!!!!!!

imorgon ska jag tvätta cirka trehundra handdukar och käka ännu mer plommon. jag ska äta så mycket plommon så att jag blir blå och aldrig mer vill ha ett plommon mer i hela mitt liv. den här besattheten måste gå ur mig snart... för nej ronnie du har inte samma kod på knapplåset på mobilen som visakortet...herregud det kunde slutat i trubbel.

skärpning nu


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback