kärlek
under min ångestpromenad hem i spöregnet så hann jag tänka lite
först grät jag mest (första halvan av vägen över Rådhusplatsen, förbi Tivoli och upp över LANGEBRO)
sen svor jag mest (när duggregnet blev till spöregn och jag inte ens var i närheten av Amagerbrogatan
sen grät jag lite till ( när jag såg min spegelbild i skyltfönstrena till Limousinfirman vid Under Elmerne)
sen räckte det att surmumla lite halvhögt (äntligen på Amagerbrogatan med visuell stimulans ochinte bara bilar)
tillsist nådde jag fram till Thai Takeawayen
då kom jag och tänka på de här två spritt språngande galningarna...
NALLE & ANGIE
"kärlek, var stark vi behöver dig"
en två tre fyra fem sex ord som jag rullar som ett mantra varje gång jag cyklar förbi thaigrillen...
då hör jag nalles varma röst, angies klapprande träskor ackompanjerat av hennes skratt, känner lukten av mandellikör ohc plötslit är det inte lika svårt att andas...
Trackback