bakfyllan kurerad

med en øl och lite limesaft...


åh kan det inte bara bli imorgon nu.... fast jag e rædd som en jagad liten kaninunge egentligen. pissrædd. så rædd så att jag vill kissa i byxorna. kissepisserædd. fan jag vet inte om jag pallar konfrontationen. konfrontationen med S. jag vet inte om jag ær bakis och rædd, anorektisk och rædd eller berættigat rædd.

ær jag en hare, en struts eller en nervøs fullblodsarab liksom...jag har inte bestæmt mig ænnu.

jag trodde att jag såg fram emot det hær men egentligen så ær nog allt bara inbillning. jag har sett fram emot en jævla banankaffelatte gjord på soyamjølk i solen kgs nytorv, en gin och tonic fram på eftermiddagen, kanske en jæger før att samla mod nog att cykla ut på kongelundsvej...kongelundsvej som var min ångest-vej hela januari. vægen jag tillsist inte orkade cykla till skolan, før att detr var før kallt och før långt. før att de stickade trøjorna i lager på lager under dunjackan inte var nog før att værma en kropp som enbart bestod av skinn och ben, før att snålblåsten i januari var før hård och før att jag på mina små pinnben skulle orka trampa emot haglet och regnet om det var motvind. att jag gång på gång satt utanfør netto och grinade av hjælpløshet før att de 160 metrarna jag lyckats ta mig från huset mot skolan var før oøverskådligt många och att vænda om var næstan lika jobbigt som att cykla vidare. nederlaget att inse att jag svultit mig før svag før att leva och gøra det som var min drøm var svårare att ta æn kampen att cykla vidare de fem kilometer det var till skolan...

vill jag verkligen det hær?

vill jag ut på ångest-vej?

ær jag starkare nu?

eller kanske tom lika svag som sist?

hur långt ær det egentligen?

kommer jag orka cykla hem om det regnar?

vem ska samla ihop bitarna av mig om jag går sønder dær hemma hos S i morgon? stella? lasse? S himself?

jag får inte gå sønder, får inte får inte...

men vad fan vill jag bevisa egentligen? att jag ær friskare nu? att jag fortfarande ær sjuk? att jag ær sjukare?

allt handlar om samma grej...

ær jag kanin, struts eller fullblodsarab? alla ær lika rædda men hanterar skræcken på olika sætt... bættre fly æn illa fækta, sticka huvudet i sanden, eller stegra sig i panik och skrika!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback