Om insikt...

ok folkes!!!

hard one coming up...

usch det tar emot som fan att skriva det här men nu såhär i efterhand när min hjärna verkar kunna utföra självständigt arbete och inte är helt förkrympt och tankad på bränsle så har en tanke börjat ta form, vuxit som ett litet ägg under en ruvande hönmage och idag kläcktes den och pep....

"faaaaan rooooonnniiiieeee han hade rääääätttttt, den endaaste ena som hade rätt var bamse bamse starkast utav alla"

"MAAAAAAAAAAH HÅLL KÄFTEN SKRIKER JAG TILL HÖNSÄGGSTANKEN HÅLT DIN KÄFT, TYST TYST TYST"

men hönsägget har redan blivit en kyckling och söt och ullig och alldeles levande som den är så kan jag ju inte bara slå iäl den längre, det hade varit lättare om den fortsatte vara ägg, då hade jag kokt den snabbt, tre minuter och ätit på kalles kaviarmacka på bakfyllan eller direkt ur äggkopp med lite salt. men nu är det annorlunda. jag har gosat med många gulliga ulliga nykläckta kycklingbäsisar i mina dar och de dödar man inte elelr vrider nacken av hur som helst.

så okej insikt

FAAAAAAAN!!!!

helvets jävla Skit-Sören Flor! du hade rätt. hela tiden hela vägen från dag ETT så hade du rätt. du handlade rätt du gjorde rätt och du fattade rätt beslut. fan ta dig för det.

ont ska med ont fördrivas det är enda medicinen och sä här i efterhand är det såklart lätt att vara efterklok. men summan av kardemummagröten med kanel och extra socker och honug är ändå att sånär som på ett par väldigt klipska vänner i sthlm (ni vet vilka ni är) så var Den Klamma Bamsen tamigfan den enda som satte ner foten och vågade vägra acceptera sjukdomen.

Sören

anorexin var inte välkommen hos dig. monstret som jag så jävla gärna ville vara och leva i var inte välkommet hos dig. demonerna jag lyssnade på och som talade genom mig och lyckades manipulera hela min fucking jävla omgivning lyckades inte manipulera dig.

det gjorde mig jävlig jävligt arg. för under hela mitt jävla liv har JAG ALLTID ALLTID ALLTID FÅTT SOM JAG VILL, fått det jag pekat på, och om jag inte fått det serverat på silverfat har jag fan knåcklat röven ur byxorna för att få det jag vill ha. för jag tål inte, står inte ut med att va sotis elelr avis på andra. vill jag ha nått så skaffar jag mig det. alltid.

och nu då den där gången så var det bara tvärstopp. jag lyckades lura dig en bit på vägen. ett halvt år höll jag till och med dig i schack med löft om bättring trots än att jag hela tiden visste att jag lurades, fuskade myglade och strävade efter att dö lite lite mer för varje dag jag hade satt kurs och målet var vetifan men inte det jag med stora tefatsögon lovade dig iallfall. jag visste att jag hycklade ljög och manipulerade med er allihopa. men du var den första som såg igenom monstret och gav mig kalla handen. så fort du fattat att jag inte var jag längre. att den riktiga ronnie var styrd av någon annan så var det stopp.

ditt ultimatum

ronnie tillbaka eller stick.

jag stack, jag var ju inte jag längre, jag var ju Ingolf! och ingolf härjade levde loppan och fröjdades som den värsta tomtenisse mitt i ett jävla julbak Ingolf hade skitkul ronnie var död och ingolf dansade på min grav.

klart jag blev knäckt. klart jag blev bitter. men det var jag som valde. jag hade ju kunnat säga nej till anorexin och ingolf och varit lite modig och börjat leva redan då igen. förmodligen hade hela mitt liv sett jävligt annorlunda ut då jag hade fortfarande varit en cirkuspiratakrobatprinsessa med hela hjärtat i träningshallen men så blev det inte. jag valde svälten ingolf och anorexia.

men idag är jag inte bitter. hon tog mig till dödens rand och tillbaka. idag är jag starkare, modigare och någon helt annanstans. det är en separat historia. men viktigast av allt. jag har fattat.

jag är inte bitter längre.

jag gjorde ett val, ett medvetet aktivt val. jag valde döden. jag ville veta hur det var att leva som död. och det är en resa jag faktiskt inte ångrar att jag gjort för nu vet jag hur viktigt det är att välja livet aktivt hela tiden.

men hell no

i am not going moraltant. det där är upp till var och en.

men jag accepterar inte död längre, jag accepterar inte folk i min omgivning som väljer död. ni kan fara och flyga era fega förtappade töntiga jävlar. jag förvissar er precis som jag själv en gång blev förvissad jag behöver inga parasiter i mitt liv och att komma till den insikten räcker för mig.

jag är bäst jag är coolast störst och starkast. törs jag fortsätta tro på det kan det inte gå annat är bra

men fan vad det svider att bamsefan hade rätt igen...alltid rätt.

så här sitter jag nu med min jävla ullgulliga lilla kycklingjävel som piper och skriker och jag kan inte mer än att klappa den på huvet, hoppas den är duktig på att äta sina solrosfrön så att den kan bli en stor och kacklig stolt tupp en dag

Kommentarer
Postat av: Caroline

Fan vad du är bäst, Ronnie!
Och äckligt bra på ord och att sätta ihop dem till bilder som går rakt in och sitter kvar!

Jag blir så inspirerad av dig och inte för din kamp mot eller för livet/döden. Den är inspirerande i sig men jag blir så extremt inspirerad av att du är du och just för att du är du. Givetvis kan man se den som gör ont inuti om man tittar noga eller så kanske det bara är vi som känner igen något av det du bär inom dig som kan se den som gör ont.

Nej, men det som inspirerar mig är din häftiga stil som är din egen och ingen annans, ditt språk i både tal och skrift, ditt intellekt som är så skarpt trots att du ibland försöker dölja det (?) men främst för att du kör på och att du inte ger upp.

Jag menar, du sätter dig och skriver så ofantligt mycket som är straight from the heart och som är så rent, avskalat och rått. Att du gör detta om och om igen, varje dag (!) ser du vilken bedrift detta är?

Jag skriver, men är inte ens i närheten av så mycket som jag skulle vilja. Jag sitter där och funderar på "nej men det kan jag ju inte skriva..." eller "den här meningen kan ju inte låta så här..." och sen sitter jag och filar på tre meningar i fyra timmar och slår huvudet i väggen för att jag inte får ut mina storys, för att de fastnar i strupen eller tinningarna och spelar upp sina filmer om och om igen tills jag går under av att jag inte har skrivit mer eller bättre... så jag lägger ner istället.

Men varje gång jag går in och läser dina ord får jag en kick av orden och meningarna igen och tänker "fan, jag kanske kan ändå..." och jag sätter mig ner och skriver.

Jag misstänker att du är så här driven inom många områden, kanske har bara fokusering på vad du ska vara driven inom varit lite sned sedan du blev sjuk, men tänker du på det, att du inte ger upp? Är du medveten om att du kan göra vad du vill? Är du medveten om att du kommer att göra precis det du vill i ditt liv och du kommer att få allt du önskar?

Det är ganska coolt att se när man får upp ögonen för det.

Vi ses nog snart hoppas jag!
Jag är alltid här även om jag kanske inte syns så mycket.
kram C

2007-11-21 @ 19:03:05
Postat av: emma

*applåderar* *busvisslar ljudligt* *gör vågen*

Postat av: anna

det är skumgodis..ibland kan de komma med chokladöverdrag ibland är det bara skum...mmm

2007-11-21 @ 20:33:25
URL: http://pyttis.blogg.se
Postat av: hannah

Carro har rätt (Carro, som just bevisade att hon VISST skriver jävligt bra, tydligt och träffande) - du ger fan aldrig upp när du vill ha något, men du sitter inte med armarna i kors och väntar på att någon ska GE det till dig; du kämpar för och TAR det du vill ha. Och nu vill du ha livet, demon-fria livet. It's all yours! Sedan du kom hem från Danmark har du varit mer levande än jag någonsin sett dig, ever.

Tusen kramar till min starka, coola idol-brud! Tack för att du är tillbaka.

2007-11-21 @ 21:00:46
Postat av: Ruby

Vilken fin insikt!
När du känner att kycklingen är din kompis så tror jag både du och Bamsefar skulle må bra av att du sa allt du skrev till honom. Du är Lara Croft, du är Zlatan Ibrahimovich, du är Madonna, du är Modesty Blaise och Wille Garvin och du är en evig äkta cowgirl direkt från det vindpinade, karga och sanddoftande prärien.
Du skriver rakt in i hjärtat min superhjälte!

2007-11-21 @ 21:50:33
Postat av: ronnie

jag dör ni e så jävla goa allihop =P

bleh va sneela ni e

2007-11-22 @ 10:36:02
URL: http://www.wasabilicious.blogg.se
Postat av: ronnie

caroline mitt enda tips till dig är skriv skriv skriv skriv utan att tänka och såga inte dig själv det finns det 100 miljarder andra människor i världen som e mycket bättre på om det en dag skulle behövas. jag skriver som jag tänker och pratar fast kanske lite slarvigare haha

2007-11-22 @ 10:42:48
URL: http://www.wasabilicious.blogg.se
Postat av: anorexiamamma

Du skriver "jag är bäst jag är coolast störst och starkast. törs jag fortsätta tro på det kan det inte gå annat är bra"

Klart som fan att att du ska fortsätta tro på det!

2007-11-28 @ 09:29:36
URL: http://anorexiamamma.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback