priset för dekadens

vaknade av rastlösheten

den där som äter upp och gnager på mig innifrån...överflöd, övertrassering upp upp upp med dig din lata hynda upp och spring...promenad gå till afrika nu nu NU NUUUUU UPP MED DIG FÖR FAN!

så vaknade jag idag...

två omgångar espresso, tre vändor på toa

men kroppen ville inte först så jag satt i tre timmars amöbakoma och kunde knappt röra mig sen kom rastlösheten ikapp mig igen

ut och spring gå gå GÅÅÅÅÅ TILL FUCKING JÄVLA AFRIKA DIN LATA KOSSA!

så jag sprang...jagad igen av demonerna i huvudet..de sluddrade som fan iofs...berusade av amarettoångorna från gårdagen som dunstade i huvudet

dagen var redan borta, hade blivit kväll, hade blivit mörkt

jag såg hamnen, siljabåtarna, tevehuset, radiotornen, kaknäs-jäveln...var är jag? gärdet va?

började planlöst irrande vingelsnubbla gå gå gååååå din lata apa!!!
 småsprang med halsduken släpandes i backen med tunga axelväskan förbi dit jag borde gått, förbi tunnelbanan...man åker inte tunnelbana när man övertrasserat sitt livskonto då ska man springa gå gåå gååå till aaaafrikaaaa!

så jag jag gick

och jag gick och ag gick

längs med lidingövägen där arga långtradare blåste förbi i 200 och tutade argt på den dumma skitungen i höga stövlar och kort skrynklig kjol som vinglade runt i vägrenen.

vad fan gjorde jag där? allt var så surrelaistiskt? var jag vaken? sov jag? är det här en dröm? väck mig?

regn pisskar i ansiktet, väskan skaver i axeln, bakre delen av bäckenbenet gör skitont har skavt i marken...blåmärken känns det som...

jag går och går

inte en människa i sikte, inte en levande själ, jag sjunger högt och nynnar i regnet. långtradarna tutar och svischar! tut och swisch hela tiden.

tut swish och sång...min röst i regnet...

vaknar nästan till inne på Lagerhaus på Östermalmstorg... vill köpa hela affären till Ruby...hittar så mycket bra...den den och den måste hon ha...då slår någon mig i huvudet. någon slår mig skithårt i huvudet! aj! det tjuter i öronen, hela världen gungar, tunnelseende...vill kräkas i en jävla orreforsvas...lyckas parera kräkscenariot....flyr ut på gatan...

nästa stopp är sjätte tunnan i gamla stan

vem har gett mig mjöd? pratar jag står jag upp? vilka är det här? är jag vaken drömmer jag? vad är klockan? är det inte mitt i natten?

står och glor ner i ett glas med ingefärsluktande dryck i en kvart...en kvart som är tre timmar på riktigt...sen orkar jag hem...vågar åka hem...

hur blev klockan nio? jag gick ju från rasmus klockan tre? vad har jag gjort? var har jag varit?

minns bara lidingövägen, lagerhaous och sjätte tunnan...och tunnelbanan på slussen...de två mintrarana som aldrig ville ta slut och bli norsborg 8 vagnar...vill ge upp...ropa...

hjälp jag har förstört mig själv färdigt nu kan någon ta bort mig från mig själv???

sen vaknar jag igen

i min säng

hungrig...försöker överrösta demonerna...kompromissar...vi kompromissar...kommer överens...


IDAG VAR INGEN RIKTIG DAG

IDAG FANNS JAG INTE

DEN 30 DECEMBER 2007 EXISTERADE INTE FRÖKEN ROADKILL


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback